Ojämställdhetens kretslopp

Att ojämställdhet på arbetsplatsen ökar risken för sexuella trakasserier vet vi. Dessvärre är det också så att sexuella trakasserier sedan ökar ojämställdheten på arbetsmarknaden.

För alla arbetsgivare som vill vara attraktiva för både män och kvinnor kan det vara bra att veta att arbetssökande kan dra sig för att söka jobbet över huvud taget om de får höra om att det förekommit tafsande eller attityder om att ett visst kön är olämpligt för jobbet.

Motviljan att ta ett jobb där trakasserier förekommit var i snitt var lika stor som motviljan att ta ett jobb med tio procents lägre lön. Framförallt när det handlar om trakasserier som drabbat samma kön som den sökande, då motviljan var lika stor som att ta ett jobb med 17 procents lägre lön.  

För den arbetsgivare som vill behålla sina medarbetare kan det vara bra att veta att sannolikheten för att anställda lämnar arbetsplatsen ökar med 15 – 20 procent om de blir utsatta för trakasserier på jobbet.

En färsk forskningsrapport från SNS visar att kvinnor utsätts för sexuella och könsbaserade trakasserier i högre grad än män, men att både män och kvinnor utsätts i högre grad om de är i minoritet på arbetsplatsen. Eftersom löneläget oftast är högre på mansdominerade arbetsplatser betyder det att kvinnor är mer utsatta på arbetsplatser med högre lön och män på arbetsplatser med lägre lön.

Trakasserier på våra arbetsplatser gör att kvinnor, för att undvika trakasserier, lämnar välbetalda jobb med en stor andel män till förmån för ett jobb med lägre lön och högre andel kvinnor. Därmed ökar könssegregationen och lönegapet på arbetsmarknaden.

Att i mansdominerade branscher försöka ”locka” till sig kvinnor utan att förändra arbetsplatskulturen i grunden kommer inte att lyckas. Dels blir det svårt att rekrytera när sökanden hör talas om tidigare uttryck för ojämställdhet och trakasserier på arbetsplatsen och dels kommer de kvinnor som ändå har ”lockats in” troligen att lämna organisationen inom tre år. Det är en ekvation som inte går ihop med att öka andelen kvinnor.  Det är som det brukar vara. Gör jobbet. Från grunden.

Studien visar att en säkrare arbetsmiljö sänker trösklarna för män och kvinnor att söka sig till en arbetsmiljö som domineras av det motsatta könet.

Det här är ytterligare ett forskningsresultat som visar på att sexuella trakasserier behöver hanteras som en strukturfråga och en arbetsmiljöfråga. Det är fortfarande vanligt att betrakta trakasserier som en konflikt som ska lösas mellan två individer. Och ja, det behöver också göras. Men att stanna där utan att arbeta övergripande och förebyggande kommer leda till att historien att upprepa sig. Många gånger.

Fakta från rapporten:

  • Kvinnor har tre gånger större sannolikhet än män att utsättas för trakasserier från chefer och medarbetare
  • Kvinnors risk att utsättas för trakasserier är 25 procent om andelen män är 90 procent
  • Mäns risk att utsättas för trakasserier är 10 – 15 procent om andelen kvinnor är 90 procent eller mer
  • Arbetsplatser med större andel män har ett högre löneläge
  • Både män och kvinnor undviker arbetsplatser där de fått höra om ojämställdhet/trakasserier som drabbat det egna könet